Del 22, 10 november 1520
Efter två dygn av fasor på Stortorget samlar man nu liken och likdelarna i tunnor som körs ut från staden till Katarinaberget på Söder, där Katarina kyrka står idag. Här ska liken brännas på stora kättarbål.
Kungen ger också order om att upprorsledaren Sten Stures lik ska grävas upp ur sin grav i svartbrödraklostret och brännas med de andra ”kättarna”, se bild ovan. Även hans avlidne son som dog som spädbarn tas ur sin grav för att möta samma öde.
Att bränna en människa var ett ohyggligt straff. Enligt kyrkan var det omöjligt för en människa att återuppstå på den yttersta dagen om man hade blivit uppbränd, och inte begravd i vigd jord. Med likbålet straffar Kristian II även sina motståndares odödliga själar. De kommer för evigt att brinna, antingen i helvetet eller skärselden.
Hur många är det som har avrättats dessa dagar? Bödeln Jürgen Homut anger 82 och han borde veta då han får betalt per avrättad. Andra källor anger att det kan vara upp mot så många som 120 stycken som mister livet. Utan rättegång, utan försvar, utan bikt. Detta är något fasansfullt som skickar chockvågor ut i Europa.
Sten Stures änka Kristina Gyllenstierna har fängslats under blodbadet och får välja mellan att bli bränd på bål och levande begravd. Hon lyckas dock undkomma döden och fängslas istället på slottet.
På kvällen den 10 november stiger eldslågorna från berget på Söder där kroppsdelarna från de avrättade bränns till aska. Upproret är kuvat. Stureanhängarna är slagna. Stockholm darrar av fasa av den grymhet man fått känna på från kungen som lovade fred och amnesti…
