Del 12, oktober 1520
En av de personer finns i kung Kristians följe är en tyskfödde prästen Didrik Slagheck. Han beskrivs som ”ond och ilfundig” – en f.d. fältskärsdräng som med användande av mer eller mindre hederliga metoder lyckats klättra upp till biskopsstolen. Slagheck pressar nu på för att Kristian ska erkännas som arvkung. Sverige har av hävd varit ett valkungarike, men genom att få Kristian hyllad som arvkung vill man minska risken för framtida revolter. Innan kröningen vill han få alla ständerna att erkänna kung Kristian som arvkung. Många tvekar. Om Kristian erkänns som arvkung skulle hela sturerevolten kunna klassas som högförräderi. För detta brott fanns bara ett straff.
I början av november 1520 när kröningsfestligheterna omvandlas till domstol och sedan till blodbad är det Didrik Slagheck som driver på. Historien har hållit honom ansvarig för det stora blodsutgjutelsen. Det är också han som småningom straffas hårdast när blodbadet får ett rättsligt efterspel. Han bränns levande på bål i Köpenhamn 1522.